Miami Science Museum ligger strax norr om Coconut Grove och är en enorm institution för vetenskap i Miami. Detta vetenskapsmuseum håller öppet dagligen mellan klockan 10-18 med undantag för Thanksgivning och Juldagen. Med en biljett får man inträde till alla museets olika delar och uppvisningar – en heldag som uppskattas av alla typer – i alla åldrar. Biljettpriset för en vuxen är cirka $15, för seniorer, studenter och barn mellan 3-12 år kostar besöket $11 och för barn under 2 år är inträdet gratis.
Miamis Planetarium är mer än 45 år gammalt och har underhållit och utbildat människor i generationer och du hittar det nära många hotell i Miami. I Planetariet finns en biosalong vari man får se exakta projektioner av specifika stjärnor och planeter. Salongen är utrustad med surroundljud, laser och fascinerande bilder och filmsekvenser – alla som lämnar Planetarium är fyllda av förundran. Det finns också två teleskop i Miami Planetarium där man får chans att se saker som Jupiters fyra månar, Saturnus ring och olika galaxer.
Miami Science Museums Wildlife Center är ett rehabiliteringsprogram för rovfåglar som antingen är hemmahörande i Florida, eller har en migrationsrutt genom staten. Exempel på fåglar som tas om hand för senare utsläppning i Wild Life Center är ugglor, hökar, gamar och falkar.
Utställningarna på Miami Science Museum varierar hela tiden, i skrivande stund finns det elva olika utställningar, bland annat Biscayne’s Underwater Secrets, Florida’s Birds och Hurricanes.
Vissa av utställningarna är permanenta, som Wild Life Center där man får möta rovfåglar, krokodiler, alligatorer och sköldpaddor. Andra utställningar är tillfälliga och baseras ofta på samhällsaktuella teman.
Massor av olika spännande uppvisningar och föreställningar genomförs varje dag. I skrivande stund finns det 16 olika visningar om dagen, vissa repeteras, men i stort sett varje timme finns det en ny show att delta i.
En dröm jag har är att springa New York Maraton. New York City Marathon är ett årligt maratonlopp (42.195 km) som genomsyrar de fem stadsdelarna i New York City. Det är ett av de största maratonloppen i världen, med mer än 45.000 löpare varje år. Tillsammans med Boston Marathon och Chicago Marathon, är det bland de framstående långväga årliga löparhändelserna i Förenta staterna och är en av World Marathon Majors. På senare år har så kallade barfotaskor blivit väldigt populära i detta lopp och du kan läsa mer om dom på www.barfotaskor.net.
Tävlingen arrangeras av New York Road Runners (NYRR) och, med undantag av 2012, har den körts varje år sedan 1970. Under senare år har den varit sponsrad av den finansiella gruppen ING. Den hålls den första söndagen i november och lockar professionella konkurrenter och amatörer från hela världen. På grund av populariteten av loppet, välj deltagare till stor del av ett lotterisystem. Löpare som är medlemmar i NYRR kan ta sig in genom att uppfylla kvalifikationerna för garanterad inresa eller via nominering från en officiell löparklubb.
Ted Corbitt hjälpte till att planera en bedrägligt kuperad bana i New York City Marathon. Den första banan år 1970 bestod i upprepade varv runt Central Park. Numera omfattar banan alla fem stadsdelarna i New York City. Det börjar på Staten Island nära den vackra Verrazano-Narrows Bridge. Bron, som normalt bär endast fordonstrafik, är stängd för händelsen. Löparna använder båda sidorna av den övre nivån av bron och den västra sidan av den lägre nivån. I de inledande minuterna av tävlingen, är bron fylld med löpare, som skapar ett dramatiskt skådespel som är nära förknippad med händelsen.
Efter man passerat bron, sträcker sig banan genom Brooklyn för ungefär de nästa 18 kilometerna. Löparna passerar genom olika stadsdelar, inklusive: Bay Ridge, Sunset Park, Park Slope, Bedford-Stuyvesant, Williamsburg och Greenpoint. Vid 21,0975 kilometer, springer man över Pulaski Bridge, och det markerar halvvägs i loppet och entrén i Long Island City, Queens. Efter ungefär två och en halv kilometer i Queens, korsar sedan löpare East River på Queensboro Bridge till Manhattan. Det är på denna punkt i loppet när många löpare börjar tröttna, så klättra upp bron anses vara en av de svåraste punkterna i detta maraton.
Så som ni förstår är att springa New York Maraton en dröm man har med lite skräckblandad förtjusning och vi får väl se om jag någonsin lyckas ta mig dit.